Efter en härlig frukost med fina kollegor på Systrar och Bröder så var det dags för repetition igen. Var inte direkt sugen måste jag erkänna. Det var som om jag precis hade börjat varva ned framemot söndagskvällen och behövde en extra dag ledigt. Värmde upp med en halvtimmes
yoga, behövde inte sjunga något förrän när genomdraget skulle dra igång kl 15. Men röra på mig skulle jag, vi repeterade Figaros Non piú andrai och massa scenbyten. Bygga upp, plocka ned, bära ut, bära in, bygga upp, plocka ned, bära ut, bära in….osv.
Är rätt trött i kroppen där jag sitter. Otroligt svårt att få matintaget att fungera riktigt bra också under sådana här långa dagar. Bra frukost och bra lunch men man kan inte äta en jättelunch när man ska sjunga och hinner inte slänga i sig en matlåda i pausen…Sedan är det genomgång efter repetet och så är man hemma för sent, matklockan har ringt och fått batteribrist för länge sedan.
Ingenting var riktigt med mig idag på genomdraget. Men det gick oväntat bra ändå. Fick en ny väst och en ny peruk. En blond peruk. Jag ska likna Susanna. Hmm… det är verkligen fantastiskt vad otroligt bra det kan skära sig mellan huden och håret. Naturen gör ju underverk med varenda unge som får "rätt" hårfärg. 
En askblond peruk till min rödblommiga persikohy är inte till någons fördel, varken hudens eller perukens. I pausen gällde diskussionen om den förra peruken var snyggare eller ej. Jag vet ju vad jag tycker. Den mörka var ju min gamla Mercedesperuk - den vet jag ju blir snygg med rätt mycket smink till… Bara vitpuder kan rädda den blonda peruken. Men, jag ska varken vara vacker eller duktig som Cherubin så Solgerd får stå ut - vad gör man inte för konsten (som det heter)
Imorgon får vi publik. Efterlängtat. Det behövs verkligen.Och jag har ledig förmiddag. Halleluja!